bortskämd?
Nu har jag fått höra så äääääckligt länge hur "bortskämd" jag är. Började fundera på det nyss, när brorsan kom in och behövde låna min bärbara eftersom hans dator är trasig. Jag är nog jävligt bortskämd..
Började tänka på allt som jag har fått bara senaste året. 2 nya datorer, ny mobil, system kamera (betalade den först, men fick pengar av pappa sen), löshår, kläder, smink, skor, alkohol utan några gränser, boxnings säck, gym kort, dom betalar min mobil räkning osvosv. Kommer knappt ihåg, men om jag kollar mig runt i mitt rum inser jag att jag har fan inte betalat för en endaste grej här inne. Kanske nått linne här och där, men oftast får jag tillbaka pengar av mina föräldrar när jag köpt något. Jag har så mycket skor att jag tappat räkningen, jag har ett helt smink skåp FYLLT med smink som jag inte ens använder. Galet..
Brorsan har inte den turen, han har haft sin dator i snart 6 år. Enda han egentligen har fått är sin mobil, men han betalar räkningen själv, han betalar sin bil, bensinen, alla kläder han köper osv. Det är sjukt..
Och jag som alltid sett mig som den "jobbiga ungen" i familjen, som ingen tycker om. Det kanske är tvärtom..
Jag tycker inte om nån förrän jag fått något av värde. Kanske är därför jag har så svårt med kärlek, jag är alldeles för bortskämd.. Eller vad vet jag egentligen? Jag blir aldrig nöjd, jag vill alltid ha mer.
Eller ja.. jag VAR nöjd. Inte så länge sen faktiskt, men allt det har skitit sig rejält. Nu ska jag fortsätta gå igenom livet som jag alltid gjort, jag ska inte bry mig längre, jag ska göra exakt det jag känner för och jag ska fan i mig inte stanna upp igen.
Hejhopp, dagens funderingar eller? Jävligt rörig text, men ungefär så går mina tankar. Det är skönt att skriva av sig ibland, vissa saker vill man inte ha en annan persons åsikt om ;)
Började tänka på allt som jag har fått bara senaste året. 2 nya datorer, ny mobil, system kamera (betalade den först, men fick pengar av pappa sen), löshår, kläder, smink, skor, alkohol utan några gränser, boxnings säck, gym kort, dom betalar min mobil räkning osvosv. Kommer knappt ihåg, men om jag kollar mig runt i mitt rum inser jag att jag har fan inte betalat för en endaste grej här inne. Kanske nått linne här och där, men oftast får jag tillbaka pengar av mina föräldrar när jag köpt något. Jag har så mycket skor att jag tappat räkningen, jag har ett helt smink skåp FYLLT med smink som jag inte ens använder. Galet..
Brorsan har inte den turen, han har haft sin dator i snart 6 år. Enda han egentligen har fått är sin mobil, men han betalar räkningen själv, han betalar sin bil, bensinen, alla kläder han köper osv. Det är sjukt..
Och jag som alltid sett mig som den "jobbiga ungen" i familjen, som ingen tycker om. Det kanske är tvärtom..
Jag tycker inte om nån förrän jag fått något av värde. Kanske är därför jag har så svårt med kärlek, jag är alldeles för bortskämd.. Eller vad vet jag egentligen? Jag blir aldrig nöjd, jag vill alltid ha mer.
Eller ja.. jag VAR nöjd. Inte så länge sen faktiskt, men allt det har skitit sig rejält. Nu ska jag fortsätta gå igenom livet som jag alltid gjort, jag ska inte bry mig längre, jag ska göra exakt det jag känner för och jag ska fan i mig inte stanna upp igen.
Hejhopp, dagens funderingar eller? Jävligt rörig text, men ungefär så går mina tankar. Det är skönt att skriva av sig ibland, vissa saker vill man inte ha en annan persons åsikt om ;)
Kommentarer
Trackback
